Har HDMI-kabelns bandbredd någon betydelse?

Eftersom HDMI fungerar som en digital anslutning kunde man förr i tiden anta att man antingen fick en signal eller ingen signal – så visste man om den fungerade. Även om detta fortfarande är sant i extrema situationer (t.ex. en helt defekt kabel), så fungerar det inte när man försöker testa en HDMI-kabels bandbredd.

Eftersom HDMI-kablar och -versioner är bakåtkompatibla, kommer en dåligt tillverkad HDMI 2.0-kabel som bara klarar 15 Gbps i stället för 18 Gbps att fungera riktigt bra. Den kommer dock inte att kunna visa en full 4K 60 Hz HDR-bild. Du måste vara lite vaksam och titta efter varningstecken som tyder på otillräcklig bandbredd.

Det mest uppenbara är artefakter. Om delar av skärmen flimrar eller hela skärmen blir grön (eller någon annan färg) under en bråkdels sekund, så har du att göra med en bandbreddsflaskhals. Om möjligt går du in i inställningarna för dina enheter och ändrar på saker och ting. Det enklaste skulle vara kromaticitetssampling. En bra HDMI 2.0-kabel kan göra 4K 60 Hz HDR i 4:2:2. Om du tvingar den att överföra 4:4:4-innehåll kan du uppleva de artefakter som vi nämnde ovan.

Om HDMI 2.0-kabeln visar artefakter vid körning av innehåll i 4:2:2 men inga artefakter om du ändrar dina inställningar till 4:2:0, så vet du att den har kapacitet att hantera bandbredden på 18 Gbps. 

Förutom den kortvariga färgningen av skärmen kan du få något som ser ut som snö eller gnistrande effekter. Allt detta betyder helt enkelt att det inte finns tillräckligt med utrymme för de data som kabeln försöker överföra, och det saknade utrymmet återges som ”skräp” snarare än faktiskt bildinnehåll.

Blinkande och gnistrande effekter uppstår när dina källenheter (konsol, strömningsbox, strömningsapp, dator osv.) samt kabel och visningsenhet (bildskärm, projektor, TV) inte lyckas upprätta en stabil anslutning. HDMI är en smart, aktiv anslutningsstandard. Det betyder att komponenterna den länkar och kabeln hela tiden talar med varandra. Om deras processorelement är tillräckligt sofistikerade kan de automatiskt justera bildkvaliteten för att förhindra artefakter. Du kan se detta genom att gå in i inställningar eller öppna bilddatainfo. Om HDMI-kabeln inte är tillräckligt bra kommer du att inse att det du tittar på inte är HDR efter alla eftersom HDR-data kommer vara inaktiverade eller gråmarkerade. Eller så kommer det att stå 4:2:0, medan du väntade dig 4:2:2.

Vissa enheter, som Apple TV, Xbox One och Playstation 4, har HDMI-kabeltester och ger detaljerad information om vad kabeln klarar av. Utnyttja dessa funktioner! 

Klurig fråga, för att vara ärlig. Självklart bör du hålla dig till kända varumärken eller varumärken som du har haft goda upplevelser med. Köp från välrenommerade återförsäljare och kontrollera specifikationerna för den aktuella kabeln. I motsats till modern cynism, ljuger kabeltillverkare sällan om specifikationerna eftersom det inte är värt risken. Om en kabel anges vara HDMI 2.0 premium, så klarar den med 99 procents sannolikhet hela 18 Gbps bandbredd.

I slutändan måste du hålla koll på hur kabeln presterar. Det är det enda beprövade och riktiga testet. Drastiska kvalitetsproblem visar sig direkt i form av blinkande och gnistrande artefakter. Det är viktigt att inte bli paranoid: till skillnad från vad du ibland hör, orsakar HDMI-kablar INTE skärmavrivning, spökeffekter eller kraftig ingångsfördröjning. De kan i vissa fall bidra till dessa problem, men inte orsaka dem eftersom detta orsakas av din källa och dina visningsenheter.

Vi hoppas det här har bidragit till att få dig att känna dig tryggare med dina HDMI-kablar!