Varför är ”färg” viktigt för fotografer?

Enligt definition avser färgskalan det färgspektrum som kan återges på en viss enhet. Ur vetenskaplig synpunkt kan färgskalan representeras med hjälp av färgutrymmet CIE 1931. Färgutrymmet CIE 1931 definierades av International Commission on Lighting (CIE) 1931. Det gör det möjligt att använda koordinatsystem för att omvandla det fysiska måttet på synligt ljus till ett tvådimensionellt plan (vilket är xy-kromaticitetsdiagrammet CIE 1931). I diagrammet kan man se att hela färgutrymmet omges av en hästsko. Den böjda kanten är den spektrala geometriska orten, och våglängden är markerad i nanometer från den lila ca 400 mm från vänster till den röda ca 650 mm till höger. Detta representerar det spektrum som kan ses av det mänskliga ögat (det synliga ljusspektrumet) i det elektromagnetiska spektrumet. Färgspektrumet, eller färgskalan, som vi ofta hänvisar till som sRGB och Adobe RGB etc., kan alla markeras med hjälp av koordinaterna R, G och B i x,y-kromaticitetsdiagrammet CIE 1931.

Detta är standardversionen av färgutrymmet RGB, som används för monitorer, skrivare och internet. Det definierades av Microsoft, HP och andra år 1996. Under de senaste åren har de flesta av de konventionella monitorer som finns på marknaden successivt uppnått 100 procents täckning sRGB, vilket är mer än tillräckligt för vanlig ordbehandling, surfning av nätet eller filmtittande, men det är långt ifrån tillräckligt för yrkesfotografer! Färgutrymmet sRGB har trots allt cirka 35 procent mindre färgområde än Adobe RGB, och det täcker inte färgskalan CMYK, som används för professionella utskrifter. Och detta påverkar efterproduktionen och reproduktionen i hög grad.

Jämfört med sRGB har Adobe RGB, som utvecklades av Adobe Company år 1998, ett klart bredare färgutrymme och täcker hela färgskalan CMYK, som används i yrkestryckeribranschen. Från xy-kromaticitetsdiagrammet CIE 1931 ser vi tydligt att Adobe RGB inte bara har bredare färgskala, utan att det även omfattar den blå och gröna regionen i färgskalan CMYK som sRGB inte kan täcka. Detta visar att: 1. när fotografer anger färgutrymmet på både sina kameror och monitorer till Adobe RGB, så kan de få färger som bättre överensstämmer med det ursprungliga motivet under redigeringen. 2. När en blid behöver skrivas ut skulle det inte vara någon större skillnad mellan färgerna som visas på monitorn och färgerna på det utskrivna exemplaret. Därför uppfyller detta fotografernas förväntningar.

När fotografer ska välja monitor för professionellt arbete bör de därför först överväga monitorer som stödjer 99 procent av Adobe färgskalan RGB. Det ger inte bara färgområden som kommer närmast det naturliga motivet, utan det gör det också möjligt att enkelt växla mellan Adobe RGB och sRGB med hotkeys för olika användningsområden.

Har du någonsin upplevt följande? Att du när du redigerat en skymnings- eller solnedgångsbild, eller en bild med ljusgradienter, så har du tydligt sett diskontinuerliga färgövergångar på skärmen. Orsaken till detta fenomen kan vara användning av ett komprimerat filformat (t.ex. JPEG) för redigering, eller så kan det bero på monitorns färgbitdjup. Enkelt uttryckt avser färgbitdjupet det maximala antalet färger som en enhet kan visa. Ett större färgdjup gör att monitorn kan visa rikare färger, och färgövergångarna och gradienterna blir också naturligare och mer kontinuerliga. Från den förra artikeln lärde vi oss att bilden vi ser på monitorn består av tättpackade ”punkter” (pixlar), och att varje punkt består av de tre grundfärgerna R, G och B. De flesta av dagens konsumentmonitorer har det grundläggande färgdjupet på 8 bitar, vilket innebär att det finns 2 upphöjt i 8 (2^8) av vardera färgen R, G och B. Detta innebär att skärmen kan producera totalt 16,77 miljoner färger.

Men för professionella monitorer som används av fotografer eller bildproffs räcker det inte med ett sådant färgdjup. Nästan alla bildproffs tar i huvudsak bilder i RAW-format, och monitorer med 8-bitars färgdjup kan inte hjälpa fotograferna att återge justeringarna i 14-bitars RAW-filer. Därför rekommenderar vi starkt en monitor med en skärm med minst 10-bitars färgdjup (en kapacitet på 1,07 miljarder färger) för att visa de fina färgerna och ljusgradienterna och hjälpa fotografer att lägga märke de mest subtila färgskillnader under redigeringen.

Har du någonsin funderat på det här problemet? Det finns så många färger i denna värld. När ljusstyrkan, mättnaden eller nyansen ändras, om än bara en aning, så blir det en annan färg. Vad för sorts rött är ett äkta rött? Och vad för sort gult representerar riktigt gult? Eftersom alla uppfattar färger olika, är identifiering och inställning av färger i högsta grad subjektivt. Därför måste en kvantitativ metod användas för att säkerställa att monitorerna och även utskriftsenheterna vi använder har korrekta färgvisningsegenskaper. Resultatet av denna kvantitativa metod är ”färgskala”. Genom att använda en kvantifierad färgskala och ingående färghanteringskunskaper, tillsammans med regelbunden kalibrering av enheterna, kan vi säkerställa att de mest realistiska färgerna tas emot från ingången (kameran) till utgången (monitor och skrivare). För att fotografer ska få bästa möjliga resultat behöver de med andra ord inte bara ställa in kamerans färgutrymme på Adobe RGB innan de plåtar och fotograferar med RAW-filer, utan de måste även använda professionella monitorer som stöder 99 procent av färgskalan Adobe RGB. Detta ger inte bara fotograferna ett mer flexibelt utrymme för redigering, utan det kan även säkerställa att det resulterande färgerna i CMYK-utskriften överensstämmer med det som sågs på monitorn.

Hur definierar vi korrekta färger? Och hur kan vi vara säkra på att de färger som visas på monitorn är korrekta? Som tur är kan färger kvantifieras. Likaså kan skillnaden mellan två färger också definieras genom kvantifiering. Detta är det så kallade Delta E-värdet (internationell standardfärgskillnad). Delta E beräknas med matematiska formler. Med Delta E-värden kan människor definiera hur stor färgskillnad som är acceptabel. Ju mindre Delta E-värde, desto mindre färgskillnad. Med andra ord ligger färgerna närmare standardfärgerna.

Varför är Delta E så viktigt för fotografer? Det anger hur noggrant färgerna kan återges på en monitor. Med andra ord kan vi tack vare Delta E-värden få klar och tydlig kunskap om skillnaden mellan färgerna som visas av monitorn och standardfärgerna. En monitor med bättre färgåtergivningskapacitet gör att användaren kan bli nöjd med resultatet efter att redigeringen gått lättare. Det idealiska Delta E-värdet för en professionell monitor vore 0, men det är bara ett teoretiskt värde. Det måste vara minst <3 för att kvalificeras som yrkesskärm. Att äga en monitor med Delta på ≦2 är det en av de mest grundläggande förutsättningarna för en yrkesfotograf. Det säkerställer att när kamerabilder visas på monitorn, så ligger färgerna nära standardfärgerna. Därför bör bildproffs överväga att äga en professionell monitor med en fabrikskalibreringsrapport, eftersom monitorn redan har genomgått grundliga tester och kalibreringsprocesser hos tillverkaren före leverans. Den kommer således med en garanterad färgnoggrannhet – såväl som sinnesro i arbetet.

Om du någonsin går till en elektronikaffär kommer du att upptäcka att, även om skärmarna på alla monitorer på hyllorna spelar upp samma bildkälla, så skiljer sig färgerna som visas på varje skärm något från varandra. Skälet till att detta händer är inte bara de olika märkena och modellerna, utan huvudorsakerna är skärmtypen (TN och IPS) och små avvikelser under massproduktionen. Det förra avser att varje tillverkare sina egna färgpreferenser, så skillnaderna kan enkelt ses när skärmar av olika märken placeras bredvid varandra. Det senare illustrerar att, även om flera monitorer av identisk modell från samma märke placeras sida vid sida och visas tillsammans, så kan man förvänta att de serietillverkade komponenter som används under massproduktionen kan medföra vissa små avvikelser, vilket också orsakar skillnader i färgen som visas på monitorer.

Men kan du sluta oroa dig från och med nu när du har en professionell monitor med hög färgnoggrannhet? Faktum är att du måste känna till att färgerna på varje monitor gradvis förändras i takt med att användningstiden ökar. Så hur kan vi undvika att detta händer? I nästa artikel ska vi mer ingående förklara vikten av regelbunden färgkalibrering och färghantering samt hur detta utförs.